Wirfeldt – hur var det?

Uppställning vid Källeboda

Uppställning vid Källeboda

Hans Villius skulle ha sagt något i stil med:
“Titta i slutet av denna rad med stiliga representanter för vårt 1800-tal. Ser ni mannen som står längst bak? Gideon heter han.—  Anders Wirfält, som är min uppgiftslämnare, är barnbarn till denne Gideon.”

Jag åt lunch i en av de stora salarna på Halmstads slott med Lena och min syssling Anders Wirfält och fick en spännande berättelse om kopplingen mellan min morfar Carl och Sven Wirfelt, legendarisk upphovsman till Sandvik Coromant, en av de stora svenska ingenjörstekniska framgångssagorna. (Min enda egna kontakt med mammas kusin Sven var när jag vid ett besök i Gimo i mitten av 1950-talet blev förevisad hur han kunde fjärröppna garagedörren när bilen var 25 meter från garaget.)

Bilderna och en stor del av texten i detta album är 
hämtade från Anders Wirfälts familjesida [Anders W.]:
http://home.swipnet.se/~w-35321/familjesidan/slaekten.html

Personerna på bilden står kanske ordnade efter ålder? I vart fall vet vi att Gideon var äldst.

Huset i bakgrunden hör till #Källeboda gård. När jag var liten var mina morföräldrar Carl och Axia Källeboda innehavare av gården. Min morfar Carl avled redan 1952.

 

Källeboda

Källeboda

[Gunnar S.]  Mer Källeboda berättat av min syssling Anders: På denna  bild är Augusta och Axel församlade med nio av sina tio barn en vacker sommardag i början av 1900-talet.
Längst till vänster Oskar, på piedestalen Tage, bakom honom Agda, snett bakom mor Karl, bakom bordet Ivar, bredvid far Karin, längst till höger Batseba, småflickorna framför pappa är Hanna och Astrid.
Fotografiet kan vara från 1905.


Näst äldste sonen Karl (bror till Gideon) var den som tog över fädernegården, hans fru hette Axia och de fick inte mindre än åtta barn. Birger, Beryl, Ingrid, Evy, Ella-Britt, Anna-Greta, Gunvor, Erik.


[Gunnar S.]  Evy var alltså min mor. Hon var väl fyra i raden av två pojkar och sex flickor, Det betydde att behovet av handräckning på gården var fyllt och det var en viktig förklaring till att Evy kunde ta sig ut i världen, gå på folkhögskola och bli lärare.
#Källeboda må ha varit en ganska måttligt stor gård, men det faktum att Evy fick ta pianolektioner inne i Huskvarna visar att man inte bara hade skit under naglarna. Min småländska bondsläkt hade så att säga ett visst upparbetat humankapital.
Äldste sonen Birger tog över Källeboda och både han och sonen Evert gjorde tunga karriärer i Centerpartiet Lekeryd och Jönköpings län.


Birger blev alltså ny herre över gården och de sex flickorna kammade nog noll. Den yngste pojken blev brevbärare. Alltid glad och positiv för övrigt.


Evy glömde aldrig att Birger hade manövrerat ut sina syskon och tagit hand om gården. Det gällde ända in i kaklet – hon uteblev demonstrativt från Birgers begravning.
Själv träffade jag som vuxen Birger och hans hustru Astrid från en av granngårdarna över en kopp kaffe på gräsmattan. Jag förvånades och kunde inte tycka annat än att de var ett sympatiskt och intressant par.


(Som äpple är jag fallen långt ifrån trädet. Precis så.)

Gideon.

Gideon.

Men åter till Gideon och hans roll.
[Anders W.] : Gideon var fanjunkare och det är han som är ansvarig för tillkomsten av namnet Wirfelt. Han hette Axelsson efter far sin, som brukligt var på den tiden, men på regementet tyckte man att det fanns för många Axelssöner så han uppmanades att ta ett nytt namn. Han tänkte då på byn Vireda där hans fädernesgård vid det laga skiftet blivit utflyttad en bit på ett fält. Så det fick bli Virfält, ett namn som sedan alla bröderna tog till sig, om än med lite förändrad stavning.


Gideon gifte sig med Anny, de fick fyra barn som nådde mogen ålder, Karl-Axel, Baltzar, Sven-Erik och Anna.

11905779_822553877858696_5297Ivar.651335010529758_n

Ivar.

[Anders W.] Min farfar Ivar (som blev “Ivar på Långåsa”)  var född 20/1 1890. 18.e juni 1918 gifte han sig med Maria från #Långåsa och på så sätt kom namnet Wirfelt till Långåsa. De fick två söner, Sven och Ingvar.
Sven studerade till ingenjör och gjorde en lysande karriär. Han var mannen bakom Sandviken Coromant – en av de stora svenska exportframgångarna. Det var säkert något som nämndes när jag var liten, men det försvann nog i det småländska agrikulturella bruset.

Men, det kanske fanns ett föraningens tecken om den globala jätten Sandvbk/Coromant,. Jag tänker på Källebodas hö-hantering. Källeboda höskörd hämtades in med häst  och vagn. Från hässjorna svingades höet upp på flaket, ovanpå två kättingar som hade lags ut tvärs över.  När vi sen svängd in gårdsplan, drog Pålle vagnen  renne-förbi, in tili en genomkörsel under ladan/ladugården. Hö-chefen vinschade sen upp hela hölasset på logen med en elmotor. Först upp under taknocken. Sen  sktjutsades hölasset sidledes till lämplig plats.  I moment tre öppnades de två kätttingarna och höet föll på plats.
Oskar arbetade vid postverket, sedan träffade han Hildur och började läsa till präst. Sedemera blev han prost i Järlåsa och Hildur blev prostinna. Det var Oskar som vigde mina föräldrar och flera av Ingvars kusiner. Oskar och Hildur fick två söner Hans-Olof och Torsten.
[Anders W.] Tage, gift med Gunhild, blev bonde i Ulvsmålen. De fick en dotter, Britta.
Äldsta dottern Batseba gifte sig med Edvin Pettersson i Prästekvarn. Batseba dog i barnsäng men barnet överlevde. Det var en flicka som fick heta Eva.
Karin gifte sig med en Wilhelm Drejer. De fick ett tvillingpar, Irene och Wilhelm.
Systrarna Hanna och Astrid öppnade café i Kaxholmen. På lite äldre dagar gifte de sig, Hanna med Gustav Ekblom och Astrid med Sven Sandberg.
[Gunnar S.] Jo, jag minns Hildur i  Järlåsa prästgård!. Ögonblicket när vår svarta C4 Citroën svängde upp på en grusgångscirkel framför prästgårdens entré.  Den blide(?) Oscar hade vigt mina föräldrar.

Tant Hildurs telefonsamtal till Uppsala brukade  sände ut chockvågor i min familj.. För min moder gällde det kanske att försvara sin frigörelse från  familjen med flytt (alias flygt) bort från Småland.

Om Hildur tycktes vara storm, var antagligen   hennes son mild musik. “Hans-Olof”  associerades med Blekinge.
[Anders W.]  När Ivar kom till #Långåsa var det Axel och Hulda som  regerade där. Huldas far Anders hade köpt gården och kommit hitflyttandes från Järsnäs socken. Mor Johanna däremot hade sina anor här i Barkeryd, detta framgår av Huldas antavla som min gode vän Dag Andersson fått fram vid idogt släktforskande.
Det lär ha varit Hulda som stod för den dagliga driftsledningen på gården medan Axel sysslade med affärer och höll i lite större projekt. Det var Axel och Hulda som byggde ladugården, den blir 100 år i år och är fortfarande i drift.
1915 byggde de huset i Högåsa och hyrde ut det till disponenten på glasbruket som just flyttat från Sund till Äng. När sedan Ivar och Maria tog över gården blev Högåsa Axel och Huldas undantag.
Axel var född i Risabo, Nässjö socken, han blev föräldralös vid tre års ålder och växte upp hos släktingar i Hökhult och Gynge i Lommaryds socken och i Hillestorp i Bälaryd.

Ruth och Henning fick två barn Anders och Inga.

sw

sw1sw2.