Kategoriarkiv: Åsikter

Hans Furuhagens sista bok (2010) Natur och Kultur

Bibeln och historien

Om tidsmaskiner  hade funnits, skulle jag ha velat se Jesus tala i ut  i intervjusoffan i programmet ”Min sanning”,

Jesus från Nasaret, judisk agitator, sannolikt upprorsledare och kanske filosof.  Det vore tveklöst intressant att få veta mer om om den mannen.

Men det är tyvärr omöjligt att veta vad Jesus hade för politisk  plan och vision, eftersom ett koppel grekiska religionsmakare dragit ihop Jesustraditionen till en religion grundad på…?

Ja man kan undra. Ingen av de fyra evangelisterna hade sett Jesus i aktion. De fabulerade utifrån muntliga berättelser om vad som hänt flera decennier tidigare. Jesus verkade i en ständigt oroligt hörn av Orienten. Här hade egyptier och assyrier dragit förbi under minst tusen år, utan att vilja ta hand om besvärliga smånationer, varav judarna var en. Och inte någon av de mer framstående.

Den judiska nationen har  lämnat sparsamt med arkeologiska avtryck efter sig. Filisteerna närmare kusten får sina fiskar varma i bibeltexterna, men de imponerar mera på arkeologerna som utvecklade samhällen.

Inte heller romarna var hågade att organisera Palestina med omnejd. De nöjde sig med att stötta upp Herodes, en lokal härskare. Det skulle dröja till upproret 70 e.Kr innan romarna satte punkt. Då krossades den judiska nationen totalt. Diasporan tog över och judarnas tålmodiga politiska begåvning började sin resa.

De fyra evangelisterna var greker och hade nog inget intresse av att vårda judarnas revanschism och Messiasdrömmar. I evangelierna läser man om en Jesus, som ena dagen är revolutionsromantiker och upp nästa dag vänder andra kinden till och verkar vara Mr Icke Våld. Lena Andersson väckte rabalder och blev rekordsnabbt svensk intellektuell, när hon i radioprogrammet Sommar ville övertyga om att Bibel-Jesus inte är någon snäll person.

När sen romaren Paulus tar rodret, körs alltsammans genom flistuggen en gång till. Ut kommer en omfattande religionskonstruktion, som antagligen totalt vänder ut och in på ursprungsversionen. Från att ha varit en judisk nationell dröm om att kasta romarna i havet, blir kristendomen en extremt internationalistisk rörelse där en otäck detalj är att det påstås att judarna i plenum skulle ha röstat för att Jesus skulle hängas på kors.(Tämligen osannolikt kan man väl tycka! Läsaren erbjuds ingen förklaring. )

Här ska en kristen tänka ”jaha, naturligtvis”. I mer än 50 år har jag undrat hur resonemanget är uppbyggt. Jag tappar helt tråden. Hur en sån rappakalja har kunnat ligga till grund för Västerlandets civilisation och påvestolens framgångar under 2000 år förstår jag inte!

Bibeln är väl synonymt med ”sanning”. Men sättet på vi de olika delarna  i Gamla och Nya testamentet plockats ihop inger väl oro. En analys av texterna gör det likaså.

Så kommer arkeologin in med en vetenskaplig metod att fastlägga fakta.

Mot det står Nicea år 325  ?

Torgny Lindgren har skrivit en fyndig  roman om predikanten som förlorar gudstron. Han är en rättskaffens man som inte ser annan råd än att uppsöka alla de bygden som han frälst i sin tidigare gärning och berätta om sitt misstag, Rätt ska vara rätt.

Hans Furuhagen var inte bara studentspexare, han forskade också i Antikens liv.
Han bevakade den arkeologiska forskningen ocjh noterade att att arkeologin för östra Medelhavet var lite speciell eft,ersom det ofta dök upp forskare med en ensidig syn på fynden. De kunde typiskt vara utsända av någon ”Biblical Society” i USA.

Furuhagen kommer fram till att  Bibeln i många fall berättar en annan historia än arkeologin  För att göra en lång historia kort, så visar sig fynden från judisk äldre historia vara oroande få. David med kungalängd kan man nog få att stämma.. Men att det skulle ha funnits  någon drottning Saba och en mäktig Salomo med stort tempel är mycket osannolikt. Skriftliga belägg från närliggande länder saknas. Ett dominerande Salomos rike borde ha lämnat spår efter sig. Allt talar för att det är ett förskönande litterärt skapande i den fyndfattiga perioden 1000-500 f.Kr.

En ateist undrar då hur den kristne förhåller sig till att den judiska historien saknar sin grundläggande dramaturgiska poäng.

Det handlat kanske om ”Alternativa fakta”.  Saliga äro de —  -?

Rekommenderas:

Hans Furuhagen: Bibeln och arkeologerna Natur @ Kultur 2010