Bäste statsminister, jag läste i bladet för ett tag sen att du har funderat på att bli präst när du lägger av. Varför det?
Varför vill du inte bli lärare i stället!
Skolan i Sverige är ännu inte helt på topp. För länge sen hade vi bra läroverk. Vad har vi idag att jämföra med? Mitt gamla xHAL på sextiotalet må ha varit löjligt i somliga avseenden, men där fanns också dessa engagerade och begåvade lärare, som hörde till en svunnen tid då skolan sågs som en spjutspets i samhällsutvecklingen. (Ja man skulle väl ha sagt läroverk då förstås). Och inte tycker jag att läroverkselever har gjort socialdemokratin något större ont under de senaste trettio åren.
Jag märkte att jag fick nyttiga insikter från många duktiga lärare och senare har jag nog förstått att det inte bara var pedagogisk energi, utan även kompetens som låg bakom. Inte så få lektorer hörde egentligen hemma inom universitetet.
Var det på annat sätt i Vingåker och Katrineholm?
Kanske vi inte kan få Europas bästa skola, men vi kan få några fler duktiga lärare med livserfarenhet och kompetens i gymnasiet
Varför inte bli gymnasielärare?
Hälsningar
Gunnar Sommestad
Hej Gunnar!
Jag vill å statsminister Göran Perssons vägnar tacka för din e-post där
du undrar varför Göran Persson inte uttryckt önskemål om att bli
lärare. Statsministern har överlämnat åt mig att ge dig ett svar.
Jag vill då säga att statsministerns uttalanden om vilket yrke han
skulle kunna tänka sig utöver det som politiker inte på något sätt
varit ett ställningstagande mot läraryrket. Statsministern och
regeringen betonar tvärtom den viktiga roll utbildningsväsendet och
lärarna måste spela i framtiden. Detta märks inte minst via de stora
resursförstärkningar utbildningsväsendet nu tillskjuts.
Jag vill också påpeka att Göran Persson faktiskt undervisade inom ABF
på 1970-talet.
Med vänliga hälsningar
Christer Pettersson
Politiskt sakkunnig i Statsrådsberedningen