Kvalitet på nätet

>Hursomhelst - är lite orolig för att du bränner ut dig, jobbar för mkt. 
>Politiken är åt helvete men det är att stånga huvet blodigt. Systemfel tycks
>vara helt omöjliga att åtgärda med parlamentariska metoder.
>Delvis dyster, under omgörning av min site. (4/8 17.42)
>Lasse
 

Va i hela friden? Det är väl journalisterna det är fel på,
inte politikerna...
Inget nytt just nu. Tar semester i tre dar, det är ebb på
banken.

Gunnar
 
 

Det är kul att jobba med kvalitet på nätet. I diskussionen om  WWW  paddlar man på ett hav av rotlösa datanördar och träffar då och då en likasinnad normal medborgare. Lauri Pappinen, en större veckobrevskrivare än Bildt, är en sådan. Läs hans veckobrev om du vill ha datamarknaden serverad med lite mänsklig krydda!

Politiker på nätet är kvalitet - kolla in min översikt http://sommestad.com/text/personval.htm

Det är inte så att det kommuniceras på kvalitets-sajter så att det blixtrar. Nej, man räknar i ental och tiotal - det är lika för alla. Men det här är en arena för the best and the brightest - en idealisk framtida plattform för presentation när det verkligen gäller.

Förr i tiden gällde det att kunna skriva en bra studentuppsats (eller göra om den när man var aspirant till UD).

De förmodade kommersiella proffsen på internet och marknadsföring står sig slätt, både i Sverige och worldwide. Det bästa görs uppenbarligen av oss vanliga dödliga som funnits på nätet en tid och som inte missar att ta tillvara chansen att skapa en äkta kontakt utan mellanhänder. (Dock kanske med hjälp av barnen i några fall?)

I PC:ns världshistoria har amatörer alltid vunnit fältslagen. Att Bill Gates överlevt beror bara på att han är en medioker amatör, som har satt i system att lära av misstagen.
 

Alltså, titta på politiker-hemsidorna - här finns det kreativa, det erfarna och det ambitiösa - så långt ifrån bilden av den grå massan av ombudsmän och tunghäftade bänknötare man kan komma!

Jag visste väl det!

Och  journalisterna, som alltid tiger så strategiskt? De måste  känna att marken gungar. Skrå-monopolet på information börjar lösas upp. Skriftställaryrket står  inför en proletarisering - professionen är inte byggd för det som nu kommer.

Jag följer med i journalisters interna diskussionsgrupper. Man ser en underström av fantastisk kunskap och erfarenhet. Men monopol och brist på utveckling är aldrig bra. Så är det.