Hans Bergström har på ett energiskt sätt diskuterat den svenska skolan i DN på sistone, uppenbarligen med utgångspunkt från egna fältstudier. Spännande avkoppling till ordinarie läsning. Blir väl en bok får man anta?

I Stockholm är det kris just nu, för att  det är många lärare som vill sluta. Många med lång erfarenhet pensioneras eller går för att de är utbrända, som det heter.

Icke studiemotiverade elever är det icke försumbara problemet. När elever kletar bajs på väggarna i gymnasieskolan, då kanske man fattar sitt avgörande beslut.

Situationen är oroväckande. Klokare, förbättrad företagsledning à la Bergström ska hålla jämna steg med akuta problem och snart växande volymer i årgångarna.

Individuell lönesättning finns det lite grand av numera, kanske  det är ett medel för att hålla en del av de goda krafterna kvar. (En förutsättning är ju att det inte finns allt för mycket alternativ) En debattör i DN skriver om bristen på mellanchefer som ett tecken på bristande professionalism. Vissa hinder för framgång finns bestämt hos lärarna själva. Hos vissa finns en stor ovilja och snarstuckenhet när det gäller effektivitetsthöjande samarbete.

Lärarflykten initieras alltså av trötthet vid oinspirerande elevunderlag. Sanslöst inopportunt och inte alltid sant, vilket både skolor i Stockholm och Bergströms amerikanska erfarenheter visar.

Det finns dock alltid en option. Att bli varse  politikens nöd, när allt annat flytt.

 ***

Från Södra Latin och Kungsholmens och Tensta till högstadiet.

Nu ska jag berätta om B-språk i nian. Det blev aktuellt att se vad jag som förälder kunde göra för att hjälpa ett av mina barn till bättre resultat på vårterminen.

Jag träffade lärarinnan för att få veta vad som ingick i kursen och hur man arbetade. Det var inte helt lätt. Bok fanns inte och inte några andra böcker heller, och inte så mycket annat heller. Allt på lösa lappar, som skulle komma under hand under vårterminen och mot slutet av terminen  ett prov som tysklärarna skulle prata ihop sig om.

Jag fick de två sidorna som finns i faksimil nedan. På ena sidan ett tiotal hållpunkter för grammatik-kunskaper och på andra sidan hållpunkter för inom vilka områden gloskunskapen ska ligga.

Jag frågade och frågade, men så mycket mer gick inte att räkna ut. Eftersom det finns en känd tendens att de lösa lapparna försvinner eller gnuggas sönder i jeansfickor, frågade jag om de fanns tillgängliga för kopiering om jag skulle komma tillbaka för ett nytt besök. Trots att jag formulerade mig tydligt, fick jag ett undvikande svar, som istället handlade om pärmen som fanns för lösa lappar till frånvarande elever.
 

Hon verkade energisk och entusiastisk, kan förmodligen undervisa. Men, som den jag nu är, kunde jag inte heller ta bort det allmänna intrycket. Att pondus skulle finnas omkring 2015, och att hon förde sig som en tjugoårig vikarie.

Kanske dock inget större problem. Vi kan nog klara det, förutsatt att tonåringen själv vill förstås. Själv kan jag tänka mig att ta hand om den ena sidans grammatikpunkter med hjälp av min gamla Hjorth-Lide vid köksbordet. Hans mamma har lånat en kassettbandskurs i tyska på stadsbiblioteket och redan gått igång med den. Sen har vi preliminärt satt ut en resa till Österrike i sommar för honom.

Inte så dumt egentligen! Hade jag bott i ett annat land, skulle jag kanske redan varit på väg till en privatskoleexpedition med dollarvärk i hjärtat.