Som extrabrevbärare har jag några gånger fått
anledning att fundera. Hur har en hel yrkeskår under decennier kunnat
undgå att säga ifrån!? Hur många repade och sönderskurna
fingrar har denna sataniskt obegåvade konstruktion på sitt
samvete?
Hur många tusentals arbetstimmar har försvunnit på
svenska posten ner i detta hål av dålig arbetsmiljö?
En av en ståltrådsfjäder löst sammanhållen lucka, som har vassa kanter överallt. Saker repas eller fastnar runt ramen som glaset kläms in i. Glaset är ofta sönder inbjuder till rena skärsår. Instoppningsmanövern är maximalt försvårad och en van brevbärare kan klara den med en hand endast under mycket gynnsamma omständigheter.
Ingenting stämmer. Världens mest pretentiösa planverk, som möjligen har skapat goda bostadsmiljöer, för vilket man möjligen har tagit betalningen att den inhemska byggindustrin aldrig har fått utvecklas i konkurrens. Och så denna monstruösa uselhet mitt i dörren.
Eller är det en brevbärarkår helt utan ryggrad som ska
beklagas? Vilket djävla land!