Gunnar Sommestad

2020-11-20

”Jag hoppas verkligen att regeringen snart ställer Tegnell åt sidan, man kan ju faktiskt undra…”

Jag  blev mycket förvånad. Hörde jag rätt?  Det var en solig dag i maj år 2020. Ett samtal med en av mina systrar. Ett skämt  eller sarkasm förstår jag, men just därför så drabbande. Sverige under pandemin var ett ämne som hade engagerat mig djupt.

Jag hade redan stoppat det strategiska bombflyget, men sen blev det inget förklarat. Discourse Analysis är stort, men det måste ju finnas någon  substans i förståelse-koket.

Tvärt stopp för min del, en insikt flashar.. jag tänker på att det inträffar med  långa mellanrum. Att jag ser att jag är en bortbyting.

Jag försöker få en bild av hur hon tänker. Professor, minister, landshövding, etc. Kallsinnig till EU, vilket jag har svårare att förstå än jag nog kan förstå.

Nu vet hon alltså  att alla vet  att den svenska epidemi-hanteringen har varit en skandal och att regeringen borde tagit över för länge sen.

Visst hade jag märkt  att det fanns ett missnöje. Enkätundersökningar för hela landet hade samtidigt visat att 80 % godkänner den svenska politiken.

DE 22 OPPOSITIONELLA EXPERTERNA

Den 28 februari publicerade 22 professorer  och forskare en debattartikel i Dagens Nyheter som  kunde betraktas som ett manifest riktat mot Folkhälsomyndigheten.   Professor Björn Olsen framträdde som talesperson. En jovialisk man med spännande meriter. Han var snabb med svepande uttalanden, som han ofta backade lite från i efterhand.

En tydlig opposition var naturligtvis gefundenes fressen för media som älskar format som ar typ boxningsmatch. Olsen och Tegnell belönades genast med  var sitt  Sommar i P1.

22-gruppen råkade in  i svårigheter. Det var några fel i debattmaterialet,  vilket kanske tillsammans med insikten att det  bland forskar-kollegor ses med synnerligen oblida ögon att någon  försöker vinna fördelar genom att skapa publicitet bland dem som inte begriper något.

Ledarskribenterna på DN upprepar med jämna mellanrum att det är dags koppla bort Tegnell och Folkhälsomyndigheten.

Nationalekonomen Lars Calmfors uppträder i TV Rapport och säger samma sak:  ”Utan Tegnell hade Sverige haft en mycket bättre utveckling.”

Jag blir irriterad. Angreppen för inte fram någon ny information. Det är mer typ fromma ogenomtänkta förhoppningar. Och vad då regeringen.?. Är dessa självsäkra kritiker  så  okunniga om svensk statsförvaltning att de inte vet  att huvuddelen av statsmaktens resurser finns i relativt oberoende myndigheter.

(Denna information har visat sig vara ganska svår att ta till sig,  så jag föreslår att du läser de två sista meningarna en gång till.)

VAD SER DU?

jag ser

  • en hårt arbetande erfaren läkare och epidemiolog som
  • har järnkoll på forskningsfältet.
  • projektleder med  högsta prioritet på korrekt information och som
  • hävdar att vetenskaplig evidens ska vägledande.

OCH VAD ÄR EVIDENS?

Evidens är ett annat ord för vetenskapliga belägg som talar för eller emot en teori eller hypotes. Ofta vill man kunna beskriva hur sannolik en förklaring är, och det gör man ofta genom att undersöka hur stor evidens det finns bakom påståendet.

Evidens kan då sammanfattas som ”bästa tillgängliga bevis” vid en given tidpunkt, och mäts oftast utifrån det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga studier. Olika studier anses oftast väga olika tungt, beroende på hur omfattande och välgjorda de är.

Att olika forskningsstudier inte utan vidare kan adderas är förvisso ett bekymmer, men likafullt en omistlig utmaning. Om allt  bara kunde mätas på ett sätt vore det nog slutet på vetenskapen.

Samhällsvetenskap, sociologi, teologi borde väl egentligen inte finnas.  De är inga exakta vetenskaper.

Man kan se viss släktskap mellan det filosofiska begreppet induktions-bevis  och statistikens vedermödor att rapportera om det som ingen kan se .

LITE STATISTIK-PEDAGOGIK

Kan en statistisk en munskyddsundersökning  fungera?  Vad behövs?

Vad ska vi mäta? Vi väljer det enkla och tydliga. Vi likställer  att bli sjuk i Covid 19  med positivt provsvar. Vi har inte för vana att gå omkring med munskydd på och vi tror inte att det kommer att synas någon skillnad. Det är nollhypotesen. Vi vet inget om orsakssamband, mätfel och vad annat som försiggår.

Vid testperiodens början och dess slut testas alla för förekomst av Corona-virus.  Om antalet positiv-testade  i munskyddsgruppen är lägre än för de oskyddade ser det ju lovande ut. Konfidensintervallet bör vara smalt. Det blir det om antalet deltagare ökas. De stora talens lag ger stabilare utslag om man ökar stickprovsstorleken. Men det finns ingen stark koppling till den totala målgruppens storlek.1000 personer räcker bra för att estimera ett enkelt ja/nej i befolkningen. Men statistik  är ingen automatisk metod för att skapa teorier, statistik förklarar inga orsakssamband, även om det kan förefalla att det är just vad den gör. En statistisk beskrivning  av ett tvärsnitt  säger absolut ingenting om hur ingående objekt  kommer att utvecklas över tid.

Det dröjde  ända fram till 1920-talet innan stickprovsundersökningar började accepteras som seriös metodik. Det har med tiden svängt och nu finns det ingen gräns för hur halsbrytande generaliseringar som görs på högst minimala data.

De som presenterar populära undersökningar i TV  vet att de absolut måste dra en inlärd litania om osäkerheten. Men ofta är de tillbaka inom någon minut med livfulla detaljer, ”Inom osäkerheten, men det har ju  i alla fall ökat lite grann..”

Men vår undersökning kan nog  bli något . På köpet får vi ju också en  slags incidens-skattning

Extremvärden i utfallet  är obekväma,  men de hör ju till den objektiva bilden av verkligheten. Utsagor som bygger på sannolikhetskalkyl kan aldrig vara 100 %. sanna Det är ju  vad teorin säger. Sunt förnuft och sannolikhetskalkyl   brukar inte vara i harmoni..

Men det har ändrats. Folk tror för mycket på statistik.

 

SAMVARIERAR TRIVSELN MED STORLEK PÅ FORSKNINGSOMRÅDE?

Man kan undra hur det kommer sig att att det  är ekonomer och företagsledare som gör tvärsäkra uttalanden om att antalet för tidigt döda  skulle varit mycket mindre om Anders Tegnell hade stängts av. Suntförnuftare är också talrika och här går de armkrok med dem som ägnar sig åt att se på vad andra gör. Det finns förvisso  även medicinska experter anser att Tegnell har fel, men resonemangen från dem verkar oftast  inte gå vidare in på de epidemiologiska detaljerna.

Jag vill mena att mycket av kritiken  inte är seriös. Och den som är seriös kan nog tas omhand även i nuvarande organisation. Många retar sig alldeles tydligt på Tegnells envisa krav på vetenskapligt belägg.  Mådä. Den som kommer sämst ut från den motsättningen är i min mening kritikern. Professorer finns i alla sorter, somliga med  helhetsperspektiv  i profilen. Många är ackrediterade i media för att delta i det ständiga slitet med att lägga världsbilden tillrätta..

Men denna gång har de hamnat helt utanför, då presskonferenserna flyttade till Folkhälsomyndigheten.

Inom medicinsk forskning och kanske även på tekniska högskolor har studenterna stora karriärmöjligheter, forskningsanslagen flödar. Det är high-tech, Det finns entusiasm och tacksamhet hos medborgare och företag. Den medicinska forskningen minskar lidandet  i världen. Den som är ambitiös och hederlig kan alltid räkna med belöning. ( I varje fall om  personen kan tänka sig att söka jobb på annan plats.)  Professorstjänster  finns i stor mängd. Meritvärderingen är jämförelsevis exakt, eftersom och mätning av resultat är ligger nära den naturvetenskapliga miljön.

För studerande vid  samhällsvetenskapliga ämnen och humaniora är i  stort sett allt tvärtom.

Få professors-tjänster. Ofta blir det väl nationell inlåsning, Kaotisk teori-bildning, oklar  avgränsning mot andra discipliner och världsuppfattningar. Kanske snåla anslag till forskningen.

Högst troligt att det blir splittring och kotteribildning. Vilket möjligen kan bero på att en entydig och av alla respekterad kunskapsteoretisk ”bottenplatta” för forskningsarbete saknas . Popper och Zetterberg till trots.

Irrelevanta sätt att göra  meritvärderingen förekommer nog överallt, men det blir drabbande om den ambitiöse inte kan dra vidare. Problem som  kan påverka både motivation och arbetsglädje.

Så kallade strukturer uppstår.

JAG, EN BYRÅKRAT ?

Men det finns ett annat skäl för mig att tycka saker om  Sverige modell 2020.

Jag har varit varit  anställd  sammanlagt 20 år i staten och har sysslat mycket med att utarbeta beslutsunderlag för regering och riksdag. Och allmänheten. Så därför känner jag sympati för myndigheternas  folk och reagerar om någon verkar behandla dem som någon slags Svarte Petter-restpost.

Forskare ser ofta ner på myndighetsanställda. De har fått höra att doktorsexamen har givit dem tankeförmåga som andra inte har.

Men det är upp till bevis. Myndighetens anställda  utbildar ofta en bred kontakt med hela det samhällsvetenskapliga området, har ofta ett betydande ansvar och i praktiken kan de, trots ibland  blygsam lön, utöva stort inflytande.  Forskare må flyga långt till fjärran konferenser men missar just därför att lära sig Sverige brett. Det intensiva samarbetet i EU stärker myndigheternas personal.

Forskare har ofta lite aggressiv  framtoning, säkert nödvändig i den svenska forskningsmiljön med  ökad andel uppdragsforskning, som stressar  forskare utan fast tjänst

En mobilisering, som den vi tvingats till av Covid19  tenderar att skapa motreaktioner. För det andra är det ju ovanligt med en medicinskt betonad kris på högsta samhällsnivå. Ekonomer och samhällsvetare är vana vid att få dominera samhällsdebatten.

I praktiken ett ”War Room” för kampen mot Corona-viruset. Tack till den som designade "formatet".

I praktiken ett ”War Room” för kampen mot Corona-viruset. Tack till den som designade ”formatet”.

BRIST PÅ SKYDDSUTRUSNING!

När epidemin drog in över landet (eller poppade upp?)  kom  alarmerande brister i dagen.  Resurserna var otillräckliga och vanskötta. (Kanske även av politiker och organisationsutvecklare, som nu har börjat kasta sina sina  stenar),  Sverige mobiliserade dock, och andan var god.  Den svenska förkärleken för platta och självstyrande organisationsstrukturer skapade dock enorma svårigheter.

Omöjliga uppgifter i februari-mars 2020

  • Att skaffa fram skyddskläder
  • Ge korrekt information och utbildning

Skyddsutrustning saknades. Beredskapslager hade funnits, men hade tömts.

Bristen på skyddsutrustning var kaotisk Kunskap om och planering för smittskydd var på lägsta nivå. Privat vård och omsorg antogs vara särskilt dålig, vilket skulle visa sig vara fel. Personal inom vård och omsorg har dock låg lön, stor andel invandrare och hög personalomsättning och mycket deltidstjänster. En stor utmaning som det anses att kommuner trots allt,  har svarat väl upp mot. Mycket förefaller dock oklart om dödlighet hos äldre på institution.

Det togs många  initiativ bland både bland företag och  allmänheten för att tillverka utrustning för hemsjukvård . Bland de märkliga skydd som uppfanns kan nännas visir tillverkade med 3D-skrivare. Visir tillverkades också med fönster av overheadfilm från förskolor.. Det är, enligt lag, varje kommuns uppgift att inhandla skyddsutrustning. Det är naturligtvis en galen princip. De fåtaliga köp som några kommuner lyckades med utomlands visade  sig ofta sakna godkännande, eller vara rena bedrägerier. Tyskland och Frankrike belade större betalda leveranser med kvarstad.

DE  SOM ALLTID KAN BÄTTRE

De kommentatorer som med sånt eftertryck brännmärker krisens svenska aktörer för att inte ha gjort det förment självklara, dvs. skydda äldreboenden och starta en mycket  större smittspårning har förmodligen inte informerat sig om hur begränsade handlings möjligheterna faktiskt var.

För lite testning  och spårning är kritik-tema nummer två. Att självstyrande grupper inte är bäst när det gäller, det är samma där. En platt organisation som inte kan samordnas är i vissa lägen en katastrof.  Folkhälsomyndigheten prioriterade  styrning av resurser till sjukvården, som utförde en dramatisk uppskalning av vårdplatser. Befintliga testresurser reserverades  för sjukvårdspersonalen.  En massa självständiga enheter utan en samordnande aktör landar naturligtvis i förlorade stordriftsfördelar.
Om vikten av spårning kontra andra strategier var det viss oenighet om, troligen,. Regeringen beställde gång på gång, men det är nog så att  har man givit regionerna all legal makt för smittbekämpning, så har man kanske fastnat med skägget i brevlådan? En samordnare utsågs men inget hände och vederbörande steg av efter en månad.

Något som det inte var  brist på var personer med stort engagemang och kunnande på de statliga myndigheter som var berörda. Den svenska statsförvaltningen är i stor  utsträckning meritokratisk. Det gällde för Oxenstiärna,  Gripenstedt  eller Erlander, samma. Jag menar att det finns en stolthet över att ha en arbetsmoral som uttrycker rationalitet, tillit, samarbete och vetenskapligt baserade strategier. Som har klarat av ett tilltagande postmodernistiskt försumpningsregn..

ALL VÄRLDENS FÖRAKT RIKTADES MOT OSS

Omvärlden hittade Sverige. Vi skandaliserades världen över för att inte ha vidtagit traditionella åtgärder. De närmaste grannländerna betedde sig mest svinaktigt kan jag tycka. De hade alla tre liten epidemi av skäl väl ingen ännu säkert vet. Sveriges elände var ganska exakt i nivå med Storbritannien, Belgien, Frankrike och Spanien.

DEN SVENSKA LINJEN

Den svenska Corona-politiken, utformandes av synbarligen kompetenta svenska tjänstemän som varje dag hade timslånga intressanta lägesbeskrivningar i TV för att förankra beslut och även dela sig av sin oro. Dessa presskonferenser var alldeles uppenbart mest för projektledning av det i många stycken splittrade svenska  politiska systemet. Den tidigare tämligen okända Folkhälsomyndigheten samordnade projektledningen. Myndigheter och regioner i Sverige är i stor utsträckning självständiga beslutsfattare och det upphävs inte i krisläge.

Detta är ganska svårt att förmedla att förmedla insikt om. Allra svårast med utlänningar.

Skulle jag ge denna man ett konsultuppdrag? Han uttalar sig i september, då Sverige en period hade varit bland de länder som hade minst smittspridning.

STATSEPIDEMIOLOGEN

Anders Tegnell gick genom rutan med en oförfärad anspråkslöshet och en sällan skådad beslutsamhet att ha  vetenskaplig evidens till grund för allt.

Tegnells principfasthet skapade mycket upprördhet, Sveriges Corona-hantering skandaliserades. Det har varit  hela världen mot Sverige.

Och så är det än. ,Journalister och debattörer i offentligheten letade argument som kunde bita.

Tre ansatser är vanliga
I)  ”Det spelar ingen roll hur du försöker förklara, 5000 döda talar sitt tydliga språk. Tio gånger mer än Finland och Norge. Sverige är en katastrof,  Tegnell måste avgå!” .

(Vanligt även bland internationella höjdare som Bill Gates som man kanske hade väntat lite mer detail från.)

II) ”Om jag hade fått styra hade Jag lätt stoppat det hela för jag hade stängt ner i januari som  Norge. Folkhälsovårdsmyndighetens gjorde inte det!  Avvakta  sa Tegnell. Kolla det här mejlet!,kolla datum.   – FÖRRÄDARE! Och sen hade jag startat massiv testning!

III) ”Alla länder har lag om  munskydd.  Hur i all världen kan man tro att Sverige ensamt kan ha rätt mot hela´världen. Nu måste han avgå!

MUNSKYDDSFRÅGAN

Munskyddsdebatten har erbjudit att tillfälle för Folkhälsomyndighetens vedersakare att samla sina styrkor. Det finns tydligen inga relevanta studier om huruvida munskydd medför förminskad  smittorisk med Covid19. Och de som görs framgent kommer högst sannolikt att utsättas för omild granskning,

NYHETSJOURNALISTIKENS SVEK

Massmedia reagerade långsamt på Conan-krisen. Sveriges Radio och TV sände till att börja i med bara juniora journalister till Folkhälsomyndighetens presskonferenser. Dessa verkade inte riktigt klara över vad det handlade om och  kunde bara haspla ur sig det vanliga ”Hur känns det att  X?”  ”Hur känns det Nu?”

De intressanta frågorna kom inte från DN, SvD och andra större redaktioner utan från pålästa  personer  som deltog som facktidskrifter och paddor. Långsamt höjdes kvaliteten på frågorna.

SvT bemannade så småningom med ett par unga damer med uppenbar kompetens  på  doktorand-medicin nivå,. Mycket duktiga på att förklara  och sammanfatta.

(Men man får allt konstatera att blir nog till att undvika att ta med SvT vid en eventuell diskussion om återuppbyggnad  av myndighet typ Psykologiskt försvar.)

IRRITERANDE FÖRTROENDE HOS FOLKET

Folkhälsomyndighetens enkäter indikerade fortlöpande under året att cirka 80 procent  av befolkningen hade  förtroende för myndighetens hantering av epidemin.

Detta är antagligen provocerande för en del akademiker och journalister. En världsordning för information, där journalister alltid kan överpröva vetenskapligt arbete utan att få sina kort synade hotas.

För forskare är den snarstuckna debatten och polariseringen ofta en livsstil och då kan det  förvisso vara naturligt att avlossa bredsidor med kritik från DN:s debattsida.

INTERNATIONELL MOBBING

Förhoppningsvis blir det 2021 mindre av mobbning mellan länder. Tyvärr underblåser media överallt detta sorgliga beteende. När den hitreste brittiske  journalisten inte lyckas begripa vad  som händer  i Sverige  och inte ids fördjupa sig  i ämnet,  griper han eller hon efter den dramaturgiska godisburken med statistik.

I slutet av november kom en London-baserad journalist med en  ”fråga” som har förekommit på pressnonferens minst femtioelva gånger under året: Norges antal döda är endast en tiondel av Sveriges; måste inte Sverige erkänna att den svenska Corona-strategin har misslyckats? Han borde ha fått kommentaren att Storbritanniens dödstal per invånare är högre än Sverige.

Gunnar Sommestad

2020-12-15